Begravning, dans och hemma igen
Det är inte speciellt kul att åka tåg med en ettåring. Bara så att ni vet. De (i alla fall min) är road av samma sak i max två minuter. Det går väldigt många tvåminutrar på en tågresa från Örebro till Malmö och tillbaka igen. För många. Men trots stress och lång väntan på vägen ner så skulle jag inte vilja ha resan ogjord även om jag hade önskat att anledningen till besöket var något helt annat än det var. Hade absolut inte velat missa begravningen som var speciell och fin. Den var väldigt mycket Bosse. Begravningar är aldrig kul att gå på men det känns bättre efteråt när man gått på en fin och personlig begravning än på en stel och högdragen.
Även om torsdagen var en tung dag så blev kvällen faktiskt trevlig, det var kul att umgås med min mamma, moster, syster och hennes sambo. Samma sak igår, Ewa och jag dansade loss till ett dansspel på Xboxen, kul kul även om jag såg ut som ett fån haha. Så det blev ett tungt men samtidigt trevligt besök nere i Malmö! Resan hem gick smidigare rent tågtisdmässigt men Oliver var mer uttråkad än på vägen ner. Men han var duktig ändå, det är inte lätt! Han har faktiskt varit duktig hela resan, både han och Tuva behåller lätt sina vardagliga rutiner vart vi än är vilket såklart underlättar när man åker iväg med en eller båda ensam.
Nä nu ska jag fortsätta sitta här i soffan och göra ingenting ett tag till innan sängen ropar högre efter mig. Ooo säng, ska bli skönt att sova i min säääng!
Imorgon ska jag använda kameran OCH lägga upp bilder, det är morgondagens mål 
.
